SammanfattningAkademi:Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling,Mälardalens HögskolaNivå:Kandidatuppsats i Företagsekonomi/Vårtermin 2008Titel:Kundlojalitet, en studie av försäkringsbranschenFörfattare:Maria Bergström, -79ÅkersbergaFredrik Karlsson, -84VästeråsAnders Melkersson, -66VästeråsHandledare:Jonsson, ClaesProblem:Allt fler företag använder sig idag av relationsmarknadsföring för att få lojala kunder. Anledningen är att företagen vill ha lojala kunder då dessa anses vara den mest lönsamma kundgruppen. Hur företagen definierar en Lojal kund är avgörande för hur detta arbete utformas.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra hur företagen Skandia i Västerås, Folksam i Stockholm och Försäkringscenter i Västerås definierar lojala kunder. Syftet är även att beskriva och jämföra hur dessa företag arbetar för att uppnå/öka kundlojalitet.Metod:Vi använder oss av en kvalitativ insamlingsmetod i vår uppsats. Utifrån den teoretiska referensramen har intervjufrågor sammanställts.

Att ha lojala kunder är något att sträva efter. Men vad gör en kund lojal? Den har studien försöker att ta reda på det genom att intervjua tio olika svenska personer för att få deras syn på lojalitet som fenomen och vad det innebär att vara en lojalkund för dem. Slutsatsen är att kundlojalitet är en relevant term men när det kom till att vara lojal visade det sig att de flesta av respondenterna inte var lojala, även om de hade ett lojalt beteende. En av de viktigaste faktorerna för deras köpbeteende var den geografiska platsen affären låg på i förhållande till deras eget boende.

Problem: På dagens marknad finns det flera olika bankaktörer som konkurrerar om kunderna, vilket även gör att det blir större konkurrens mellan bankerna. Vad är det som tilltalar en kund att stanna kvar hos en bank och bli lojal mot den? SEB bör öka sin kundlojalitet, men själva innebörden av ordet kundlojalitet kan betyda olika saker för olika individer, vilket kan bli problematiskt i SEB:s kommunikation till kunderna.Syfte: Syftet är att undersöka hur SEB omvandlar kundlojalitet till att skapa och utveckla långsiktiga relationer i sitt dagliga arbete.Metod: Den metod som användes till denna studie var av kvalitativ karaktär, då författarna använde sig av intervjuer på anställda inom organisationen. Genom dessa intervjuer insamlades information till studiens empiri, som sedan analyserades tillsammans med den teori som presenterats i studien.Slutsats: Det kan vara lätt att få den uppfattningen att Relationsmarknadsföring (RM) är svart eller vit. Att antingen har ett företag lojala kunder eller så har dem de inte.

Sammanfattning Titel: Återkoppling till kunden ? steget många företag glömmer Författare: Johanna Labraaten och Fanny Murén Bakgrund: Att värna om kundrelationer är viktigt inom de flesta branscher. Utifrån ett fastighetsföretags perspektiv strävar man alltid efter lojala hyresgäster och en långsiktig relation. Genom god service och kontinuerlig kommunikation skapas bra förutsättningar. Företagets hantering och kommunikation vid felanmälningar bidrar till hur hyresgästen upplever företaget.

Antalet webbutiker med inriktning på kläder och accessoarer ökar ständigt. Dessutom visar forskning på att konsumenter är mindre lojala på Internet än i traditionell handel. Fördelarna ur företagsperspektiv med lojala kunder är flera och ett klassiskt exempel är att det kostar fem gånger så mycket att attrahera en ny kund som att behålla en befintlig. För konsumenterna medför lojalitet att de skapar starka band till företaget. Uppsatsens syfte är att ur ett konsumentperspektiv beskriva vilka faktorer som ligger till grund för att en kund ska bli lojal mot en specifik Internethandelsplats.

Det är oerhört viktigt, i synnerhet på en konkurrensutsatt marknad, att använda sig av lojalitetsfrämjande åtgärder som sticker ut och skiljer sig från mängden. Lojalitetsåtgärderna ska vara av en sådan art att de inte ska kunna kopieras av konkurrenter. Med benämningen ?Social Lojalitet? kombineras ickemonetära belöningar som incitament för att skapa en sant Lojal kund, med funktionell kvalitet samt kundens egna sociala nätverk..

Nya banker etablerar sig kontinuerligt i Sverige. Det är därför av stort intresse för etablerade banker att ha nöjda och lojala kunder för att klara av marknadens hårda konkurrens. Uppsatsen riktar sig mot banksektorn och undersöker bankkundernas åsikter kring vad kundnöjdhet är och vad de efterfrågar från bankerna för att vara nöjda och lojala.Genom en fokusgrupp har denna studie undersökt hur lokala bankkunder upplever bankerna utifrån ett kundnöjdhets- och lojalitetsperspektiv. Fokusgruppen bestod av sju deltagare som fick svara på frågor i en diskussionsform. Data från fokusgruppen ställs mot vald teori och sammanställs i en analys.Resultatet av uppsatsarbetet visar att kundnöjdhet hos bankkunder inte är resultatet av hur väl företag lyckas överträffa kundens förväntningar.

Recovery processen är en viktig del av företagets holistiska marknadsföring och denna del kan vara starkt avgörande i hur kunden väljer att fortsätta sin relation till företaget. Vikten av att kunna hantera en kritisk situation då kunden upplever ett problem är fördelaktig ur ett konkurrensmässigt och företagsekonomiskt perspektiv. Studien undersöker det komplexa för frontpersonalen att kunna hantera olika typer av negativa kundkänslor, för att återfå en nöjd och Lojal kund, samtidigt som de i sin roll i företaget är begränsade i sitt handlingsutrymme och hur detta påverkar deras upplevelser av situationen..

De senaste årtiondena har det blivit väldigt viktigt för butikerna att på ett konkurrenskraftigt sätt ta fler av de marknadsandelar som finns tillgängliga. I form av bättre sortiment, priser, men framförallt bättre service, skapar butiker i dagens detaljisthandel en större konkurrens av en högre köpupplevelse för kunden. Det är alltså kundens höga efterfrågan av köpupplevelsen som utvecklar butikernas totala kvalitet. En av de faktorer som bidrar till butikens service kan vara klagomålshantering.Klagomålshantering har i dagens handel blivit en viktig del för butiken att binda till sig kunder och på detta sätt skapa en relation till kunden. Med detta menas den totala process kunden går igenom.

Syftet med studien var att undersöka vilka preferenser de födda mellan 1946 och 1965 ha när de köper produkter från apoteket. Detta relaterades till kundernas lojalitet gentemot ett visst apotek. Den nya avreglerade apoteksmarknaden gör dessa frågor än mer aktuella än tidigare. Som teoretisk utgångspunkt har en behovsidentifikationstrappa, utarbetad av Dahlén och Lange använts. Denna trappa delar in kundens köpprocess i fem olika faser som sträcker sig från behovsidentifikation till utvärdering av köpet.

En stor del av kulturen finansieras idag av statliga bidrag men detta har även medfört ett högre krav på egenfinansiering.  Teatern är beroende av sina lojala kunder men för att säkra denna grupp måste teatern locka nya besökare och få dessa att komma tillbaka. Teorin tar upp prisets varierande betydelse för förväntningar i olika kundgrupper och hur mervärdesfaktorer kan användas för att få det upplevda värdet att leva upp till det förväntade. Genom en dokumentstudie och intervjuer genomförs en fallstudie av Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm för att undersöka hur just denna organisation arbetar med balansgången mellan pris och upplevt värde. Resultaten visar att unga, som utgör majoriteten av förstagångsbesökare, lockas av låga priser men blir mindre priskänsliga då de upplever ett mervärde.

?One-to-one marketing? är en marknadsföringsidé där relationen mellan kund och leverantör står i fokus. Den kunskap om en specifik kund som leverantören får via relationen kan användas för att utforma erbjudanden anpassade för just den kunden. Erbjudandena är ämnade att påverka relationen positivt och göra kunden lojal till leverantören. Nya tekniska hjälpmedel har medfört att information om kundens preferenser kan lagras och bearbetas för att därefter användas till att utforma dessaerbjudanden.

Syfte Konkurrensen i fastighetsmäklarbranschen ökar vilket innebär att fastighetsmäklarna blir allt mer beroende av att vårda sina kunder och skapa långsiktiga kundrelationer. Syftet med denna undersökning är att få större kunskap om hur mäklare arbetar med kunduppföljning i det dagliga arbete samt få en djupare förståelse för varför det egentligen är viktigt med uppföljning. Undersökningens problemfrågor är: Varför är det viktigt med kunduppföljning för en fastighetsmäklare? Hur arbetar fastighetsmäklare med kunduppföljning i praktiken?MetodUndersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metodansats då den huvudsakliga frågeställningen i undersökningen kräver en beskrivning av verkligheten. Intervjuer, med en låg grad av strukturering och standardisering, har gjorts med fastighetsmäklare.

Detta PM är resultatet av ett arbete som är utfört vid Banverket Telenät i Borlänge. Målet var att leverera en kravspecifikation över en integration mellan systemen Ärling och DNA. Syftet med examensarbetet var att belysa de bakomliggande orsakerna som skapar behovet av en integration.Banverket Telenät har idag kund och beställareinformation i flera databaser. Uppdatering och underhåll av dessa databaser är ett problem för verksamheten. För att upprätthålla konsistent information så önskas en integration av kund- beställareinformationen.Vi fick som uppdrag att framställa en kravspecifikation över hur en integration av kund och beställareinformation kunde möjliggöras.

Several studies have examined the effects of perceived justice of preferential treatments to customers, but few have studied these effects when customers have different input. The purpose of the study is therefore to enhance the knowledge and understanding of the effects of preferential treatments to customers with varying input. More specifically, the study focuses on how perceived justice, customer satisfaction and loyalty are affected depending on the customer's input and received treatment. An experimental study with 263 respondents showed that the perceived justice and loyalty intentions among both the receiver and the non-receiver of the preferential treatment were of highest level when it was given to a customer with large input. Customer satisfaction however, was found to be of highest level when customers themselves received preferential treatment, regardless of the size of their input.